💛Hajjdi, vänner!

Det är så många och så stora saker som sker just nu….

En del saker är stora bara för mej, en del är stora för hela världen. 

Vissa saker fyller mej med rädsla, t.o.m. fasa, som när jättebäbisar tror att världen är deras sandlåda, där de kan leka herre på täppan, med miljoner lidande människor under fötterna… 

Eller att världen är till för att berika dem själva maximalt genom skövling och förtryck. 

Andra saker fyller mej med glädje och stark framtidstro, som Gretas miljökämpar, alla som på olika sätt står upp för jämlikhet och frihet här och i hela världen, eller när jag märker hur inställningen till djur håller på att förändras överallt osv…

…..

Vi lever alla i en tid som framkallar mycket starka känslor på alla plan. 

Och jag, som de flesta andra, försöker finna en väg att hantera alltihop; att finna en balanspunkt, så jag inte tippar omkull varje gång jag växlar från glädje till vrede till sorg till rädsla till glädje igen. 

Det lättaste vore förstås att bli avtrubbad, att inte bry mej om det som är utanför den innersta cirkeln. 

Men nej! Jag vill ju inte stänga av. Jag vill vara levande och mottagande, för jag har ju bara detta livet, vad jag vet i allafall, och jag vill inte slösa bort min tid på jorden med att känna mindre, tänka snävare eller förstelna hjärtat!

…..

Har jag då lyckats finna en inre balanspunkt att hålla mej centrerad runt? Så jag orkar alla starka känslor?

Jag tror det. 

Jag tänker så här:

Vänskap, tillit, tillhörighet, tillsammansskap, vänlighet… Detta är så fina värden här i livet, och de utgör en fungerande balanspunkt, för mej iallafall. 

Men dessa värden kan uppnås på två olika sätt. 

Antingen kan de vara exkluderande, om man sätter en mur runt sitt lilla paradis, och inte släpper in någon annan. Det blir ett mycket litet ”vi”, som är trygga tillsammans, och ett mycket stort ”de”, som hotar den lilla tryggheten. 

Man blir rädd för hela resten av världen. Så vill jag inte leva. 

Eller så kan det vara inkluderande, där man bjuder in nya vänner, nya grannar, nya arbetskamrater till gemenskapen. 

Då blir det ett stort och växande ”vi”, och ett allt mindre hotande ”de”. 

…..

Jag tänker som så, att när jag håller mej fast i det inkluderande tillsammansskapet, vilket alltså är den balanspunkt jag funnit, så ger det mej det livet jag helst vill leva, men också den bästa försäkringen i dåliga tider. 

Att vårda vänlighet och hjälpsamhet mellan grannar, att inte slarva bort vänskap, att hjälpa till med att hålla en öppen och medmänsklig hållning till varann i samhället, att sträcka ut en hand till en medmänniska i nöd, att le mot snabbkassörskan och mena det…

Allt sådant stärker den värld jag vill leva i. 

…..

Ingen av oss vet idag vilka faror som som kan komma att förvandlas till fullbordad katastrof. 

Vårt barn kan dö, det kan bli krig, vi kan bli sjuka, internet kan saboteras så samhället stannar och matbrist blir ett faktum….

Eller också bryter demokratirörelsen, miljörörelsen, fredsrörelsen osv igenom dagens maktstrukturer, och förhindrar den mesta förödelsen till förmån för något nytt, och bättre…

Ingen av oss VET idag, även om jag naturligtvis tror och hoppas, som väl de flesta gör!

…..

Men vad som än händer i framtiden, av både gott och ont, så blir det bättre, säkrare, roligare och kanske rent av livsnödvändigt att ha goda relationer i sitt lokala samhälle, och helst också i de mycket större systemen. 

Ju fler människor med olika färdigheter och erfarenheter som samarbetar, som törs lita på varann och skapa gemenskap, desto bättre rustade står vi att möta eventuella problem och katastrofer!

Och om vi är lyckliga nog att slippa ifrån det vi är mest rädda för, så för ju ändå en sådan gemenskap alla till ett bättre liv. 

Så det finns helt enkelt inget att förlora. 

Men en bättre värld att vinna!

…..

Därför kommer ni många gånger att få se mej propagera för vänlighet och gemenskap, här i bloggen och på fb såväl som i verkliga livet!

Jag tycker så mycket om att leva, och jag tycker så mycket om de flesta människor, djur och växter, och jag tycker planeten är så vacker!

Och detta är mitt sätt att hjälpa till att skydda allt detta som jag älskar, och det är samtidigt ett verktyg att hålla mej själv i hyfsad balans i denna extrema tid, något bra att fokusera på. 

Det gör både mej och andra gott!

💛Kram!!!

Länk till fb:https://www.facebook.com/share/p/9gPoojyuU9zLWskv/?mibextid=WC7FNe