Relationer. 

💛Hajjdi, vänner!

Om jag börjar samtala med någon jag inte träffat förut, så får jag kanske också ganska snabbt reda på ganska mycket om henne. 

Vad hon jobbar med, var hon bor, om hon har barn och så vidare. 

Men också sånt jag tar in med mina sinnen, som hårfärg, klädsel…

Och intryck av om hon är stressad, rädd, eller avslappnad till exempel. 

Genom våra sinnen tar vi in mycket information, oftast omedvetet, och får en känsla av olika saker. 

Och om hon, eller han, och jag får så bra kontakt med varann att vi börjar umgås, och senare blir nära vänner, så djupnar vår bild av varandra allt mer. 

Vi kanske talar allt mer om känslor, upplevelser och relationer. 

Min vän kanske säger: ”Jag älskade henne som om hon vore min syster”.

Vad menar hon då?

Som hon faktiskt älskar sin syster?

Som hon önskar att hon älskat sin syster?

Som hon tror att andra älskar sin syster?

Och så tolkar jag orden utifrån min föreställning om hur man älskar sin syster. 

Det är ganska liten sannolikhet att vi har samma innebörd av dessa ord. 

…..

Så är det med allt och alla. 

Hur nära vi än kommer varann, så kan vi aldrig förstå varann helt. 

Lyckligtvis har vi också stor förmåga att läsa av varandras kroppsspråk och tolka det känslomässigt. 

Och ju närmare vi står varann, desto mer nyanserad blir den förmågan. 

Långsamt bygger vi upp en allt mer riktig bild av den person vi börjat ett ytligt samtal med från början. 

Riktigare, men aldrig helt rätt. 

Inte ens om man delar ett helt liv tillsammans kan vi få fullständig kunskap om varann, bland annat därför att båda utvecklas under livets gång, vi menar och vi uppfattar inte längre orden så som vi gjorde i början. 

…..

Det är därför det är så viktigt att vara öppna för varandras verkligheter, att vara nyfikna på varandras person och att inte ha förutfattade meningar om hur den andra personen är, tycker, känner eller tänker. 

Om vi tror att vi vet allt det där om varann, då låser vi in oss själva och varann i burar av förutsägbarhet. 

Men allt eftersom vi förändras under livets gång, genom nya erfarenheter och upplevelser, så blir burarna allt trängre, och någon av dem måste till slut sprängas. Annars kvävs den personen. 

Men den som spränger sin bur först bektraktas ofta av den andre som en svikare. 

…..

Om vi ser varje människa, även våra närmaste,  som en oändligt rik berättelse, ett äventyr att uppleva, en mångfasetterad erfarenhet att få ta del av, så tycker jag att världen blir mycket större och intressantare. 

Varje person är för mej en osynlig verklighet, djupt under de första ytliga frågorna, en osynlig verklighet som jag aldrig kan se mer än delar eller glimtar av. 

Mina vänner, jag tycker att vi ska vara rädda om varann och känna glädje över allt det som finns att upptäcka när vi talar med vänner, grannar och alla andra. 

Visst är det en stor rikedom som vi omges av genom våra medmänniskor!

En osynlig verklighet som vi kan ta del av så enkelt, genom att bara lyssna inkännande. 

💛Kram!

Länk till texten på fb:

https://www.facebook.com/share/p/18AhYZ2985/?mibextid=WC7FNe