🌟DEN OSYNLIGA VERKLIGHETEN, del 3:4

Flödet frĂ„n urtiden. 

💛God kvĂ€ll, mina vĂ€nner! 

NĂ€r jag var i mitten av tonĂ„ren funderade jag ofta pĂ„ Livets Meningen, ni vet, sĂ„ dĂ€r som tonĂ„ringar kan göra. 

Jag var alldeles för ung för att ha nĂ„got begrepp om inre utveckling, mognadsprocesser och sĂ„nt, det var bara ord för mej. 

Men en gĂ„ng, nĂ€r jag satt i Botaniska trĂ€dgĂ„rden och sĂ„g fjĂ€rilarna fladdra bland blommorna, sĂ„ fick jag en inre bild i sinnet: bilden av en gigantisk gobelĂ€ng. 

Varje mĂ€nniska var som en trĂ„d, som utvecklade sin fĂ€rg genom livet. Och alla trĂ„darna tillsammans vĂ€vde ett mönster, en bild, som ingen av de enskilda trĂ„darna kunde se. De var ju INNE i mönstret, och hade ingen överblick. 

SĂ„ sĂ„g den visionen, eller vad jag ska kalla det, ut. 

Bilden av gobelĂ€ngen var som en första aning om nĂ„got mycket större. 

Idag ser jag den som en mycket förenklad skiss, men dĂ„ var det en ganska hisnande aha-upplevelse. 

Alla mĂ€nniskor var som vĂ€ldigt smĂ„ delar av helheten, men samtidigt nödvĂ€ndig för den, och ingen var mer eller mindre viktig för helheten. 

Precis som trĂ„darna i en gobelĂ€ng. 

Och om trĂ„darna trasades sönder, till exempel genom krig, sĂ„ blev det hĂ„l som det tog lĂ„ng tid att laga. 


..

MĂ„nga Ă„r har gĂ„tt sen dess, och denna enkla grundtanke har med tiden utvecklats till hur jag tĂ€nker idag. 


..

Om jag tar mej sjĂ€lv som exempel, sĂ„ Ă€r det ju sĂ„ att jag till allra största delen formats av det som finns omkring mej, det som Ă€r allt jag fötts in i, precis som det ocksĂ„ Ă€r för alla andra mĂ€nniskor pĂ„ vĂ„r jord. 

Jag Ă€r, liksom allt liv pĂ„ jorden, formad av vĂ„r kultur, vĂ„r omgivning och vĂ„r ekologiska plats i naturen. 

Och allt detta, och mycket mer, Ă€r spĂ„r av skeenden och erfarenheter som utvecklats under mĂ„nga tusen Ă„r. 

Jag hade förmodligen varit en mycket annorlunda person om jag fötts in i en tuaregkultur med Sahara som dominerande natur, eller som medlem av en djungelby lĂ„ngt inne i Amazonas. 

Eller, för delen, en slav för 3000 Ă„r sedan i Egypten. 


..

Varje generation har burit sina upptĂ€ckter, erfarenheter och uppfinningar, sin moral, religion och livsfilosofi vidare till nĂ€sta generation. 

Och sĂ„ har det pĂ„gĂ„tt sedan urtiden, ett stĂ€ndigt flöde genom alla som levt pĂ„ planeten. 

Varje generation har vidareutvecklat förmödrarnas och förfĂ€dernas vĂ€rld, ibland med smĂ„ steg, ibland med stora. Ibland pĂ„ ett bra sĂ€tt, ibland destruktivt. 

Allt detta Ă€r vĂ„ra mĂ€nskliga samhĂ€llens dolda verklighet. 


..

Och det Ă€r samma sak med varje djurart och varje vĂ€xt som levat, förökat sej eller dött ut. De har alla varit medverkande i en stĂ€ndigt skiftande ekologi, medan Ă„rtusendena rullat fram över vĂ„r jord. 

Vi sĂ€ger att arterna har anpassat sej till omgivningen (eller dött ut), men ocksĂ„ för dem har det handlat om erfarenheter och sociala eller biologiska förbĂ€ttringar, eller försĂ€mringar. 

OcksĂ„ de har en rik osynlig verklighet, som strĂ€cker sej frĂ„n planetens barndom till nu, dĂ€r vi mĂ€nniskor bara Ă€r en mycket sentida art i mĂ€ngden. 

Hur ser det hÀr myrsamhÀllets historia ut?

Har de hÀr maskrosorna kontakt med varann, och hur dÄ i sÄfall?

Varför dansar myggen i kvĂ€llssolen? Är det ett sprĂ„k, precis som för bin?

Det Ă€r frĂ„gor som kan ha svĂ„rfunna men korta svar, eller vĂ€ldigt lĂ„nga. 


..

Vi mĂ€nniskor vet vĂ€ldigt lite om djurens och vĂ€xternas osynliga verklighet, och om de hade kunnat berĂ€tta för oss, sĂ„ hade nog deras berĂ€ttelser strĂ€ckt sej högst tvĂ„ generationer bakĂ„t. 

Men den hade Ă€ndĂ„ funnits, den osynliga verkligheten, med sina rottrĂ„dar som nĂ„r djupt ner i urtiden. 


..

Djur, mĂ€nniskor och vĂ€xter har alltid pĂ„verkat varann pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. 

Vi ingĂ„r alla i det stora sammanhanget. 

Och det jag kallar pĂ„verkanstrĂ„dar, en del starka och kraftfulla, men de allra flesta diskreta och tunna, strĂ€cker sej frĂ„n urtiden till nuet. 

Dessa trĂ„dar uppgĂ„r i varann med tiden, de Ă€ldre trĂ„darna upplöses och försvinner efter att ha pĂ„verkat nyare trĂ„dar. De förgrenar sej, flĂ€tas in i varann och tiden sjĂ€lv gör ”gobelĂ€ngen” mĂ„ngdimensionell och stĂ€ndigt förĂ€nderlig. 

GobelĂ€ngen jag sĂ„g den gĂ„ngen för lĂ€nge sen Ă€r alltsĂ„ en mycket otillrĂ€cklig bild. IstĂ€llet Ă€r det som ett flöde frĂ„n urtid till nutid, med pĂ„verkanstrĂ„dar som rinner genom tiden. 

SĂ„ tĂ€nker jag idag. 


..

Och denna oĂ€ndligt detaljrika och grĂ€nslöst varierade osynliga verklighet ser jag som en skatt, en rikedom utan slut. 

Historiker, arkeologer, geologer och mĂ„nga andra strĂ€var efter att göra avlĂ€gsna delar av denna underliggande verklighet synlig, och allt som oftast kan de avtĂ€cka en liten, liten bit av det som var. 

Men ocksĂ„ sĂ„dant som konst, böcker, vetenskap, folksagor, sprĂ„k och musik bĂ€r denna tidigare pĂ„verkan inom sej, och kan ge oss kunskap och aningar om Ă€ldre tider. OcksĂ„ hĂ€r arbetar olika forskare för att avtĂ€cka smĂ„ bitar, sammanhang och pĂ„verkanstrĂ„dar


Vi kan följa en eller flera trĂ„dar som göms i nuet,  bakĂ„t i tiden, upptĂ€cka vilka andra trĂ„dar som flĂ€tat sej samman med dem, och fĂ„ en viss förstĂ„else för hur skeenden, beteenden och tankefigurer uppstĂ„tt. 

Men hur mycket som Ă€n forskas fram, eller upptĂ€cks, eller anas och gissas, sĂ„ kan det aldrig bli mer Ă€n en liten, liten brĂ„kdel av allt som finns, begrĂ€nsad i tid och rum och av allt det vi varken vet eller anar. 

Den osynliga verkligheten Ă€r en stĂ€ndig kĂ€lla som aldrig sinar, som eggar bĂ„de fantasi och kreativitet. 

Den Àr den oÀndliga historien som aldrig tar slut, den Àr berÀttelsernas vÀrld och den Àr nyfikenhetens paradis pÄ jorden!

💛MĂ„ gott, mina vĂ€nner!

LÀnk till texten pÄ fb:

https://www.facebook.com/share/p/17yj6gP5r6/?mibextid=WC7FNe