🌟UNIVERSUM och JAG.

💛Hajjdi, mina vĂ€nner!

Ibland tĂ€nker jag pĂ„ vĂ„rt universum, som Ă€r lika ofattbart stort för mej, som vĂ„r vĂ€rld skulle vara för en mikrob, ifall den hade kunnat uppfatta den. 

I vĂ„r galax finns det troligen mellan tvĂ„ hundra och fyra hundra MILJARDER stjĂ€rnor, och de flesta har planeter, liksom vĂ„r egen stjĂ€rna, Solen. 

Det finns mĂ€ngder av olika slags galaxer, och de ligger oftast samlade i galaxhopar, som alla bestĂ„r av mellan hundra och tusen galaxer. 

Och en del galaxhopar har samlats i superkluster, som bestĂ„r av tre till tio galaxhopar. 

Hur mĂ„nga kluster och hopar det finns i universum Ă€r det ingen som vet, men det vi vet Ă€r att Ă„t vilket hĂ„ll man Ă€n tittar med de bĂ€sta teleskopen, sĂ„ finns det ingen Ă€nde pĂ„ den ”stjĂ€rnhimmel” man ser, som egentligen Ă€r galaxer, hopar och kluster. 


..

Kan ni ens ana denna vÀldiga storhet?

Jag kan det inte, min förestĂ€llningsförmĂ„ga tar slut lĂ„ngt innan grĂ€nserna av vĂ„r egen galax, Vintergatan, Ă€r nĂ„dd. 


..

TÀnk sen pÄ allt annat som finns dÀrute!

Mörk materia och mörk energi, som antas vara nittiofem procent av allt som finns, men osynligt för oss. 

Och som vi nĂ€stan inte har nĂ„gon kunskap om alls. 

Och alla dessa astromiska ord, kvasarer, svarta hÄl, neutronstjÀrnor, nebulosor, kosmiska Àgg, fotoner, alla olika slags vÄgor


Vad ÄR det för nĂ„got?

Och tĂ€nk pĂ„ dessa otroliga mĂ€ngder företeelser som vi Ă€nnu inte upptĂ€ckt, och inte vet nĂ„gonting alls om. 


..

Och i allt detta, kanske oĂ€ndligt stora, sĂ„ snurrar en liten, liten glob runt en av alla triljarders triljoner stjĂ€rnor. 

Och denna pyttelilla glob Ă€r vĂ„r jord. 

VĂ„r alldeles egen vĂ€rld, dĂ€r var och en av oss lever sitt liv och sĂ„ smĂ„ningom dör sin död. 

Ett liv som Ă€r sĂ„ otroligt kort och betydelselöst att inte ens den samlade mĂ€ngden mĂ€nniskoliv Ă€r mĂ€rkbar ur ett kosmiskt perpektiv. 

SÄ vad Àr det dÄ för MENING med alltihop?

Är Livet sjĂ€lvt helt meningslöst som företeelse?

Är MITT liv meningslöst?


..

Jag tror, att mĂ€nniskor alltid stĂ€llt sej den frĂ„gan. 

Och om svaret blir att ”Ja, allt Ă€r meningslöst”, sĂ„ Ă€r det outhĂ€rligt. 

Och nĂ€stan omöjligt att tro pĂ„. 

Alla kĂ€nslor, alla tankar, alla handlingar Ă€r ju betydelsefullt för MEJ, och jag Ă€r ju hela
jag. 

Skulle JAG vara meningslös Àven för mej?

Nej, det orkar nog ingen tro pĂ„. 

Och dĂ€rför söker vi sammanhang som Ă€r större Ă€n jag och mitt, större Ă€n vi och oss, till och med större Ă€n mĂ€nniskan och alla hennes omstĂ€ndigheter och öden. 

Och detta behov av att vara en del av en större mening Ă€r den andlighet som fött religioner och med dem alla kulturer och samhĂ€llsformer


SĂ„ tror jag



..

Men ingenting i andligheten gĂ„r att bevisa, eller motbevisa. 

Är jag meningslös? Jag TROR inte det. 

Är kĂ€rlek, godhet och skönhet meningslösa strĂ€vande? Nej, sĂ„ FÅR det inte vara!

All andlighet handlar om att TRO, men det betyder naturligvis inte att tron Ă€r fel eller falsk, rĂ€tt eller sann. 

De kÀnslor vi bÀr inom oss, som krÀvt sÄdana ord som sjÀl och ande för att kunna förklaras, kan ju vara lika pÄtagliga, verkliga och sanna som materia, och de kanske har en utstrÀckning som inte kan mÀtas i termer av meter eller ljusÄr. Vem vet?

Kanske en annan aspekt av universum handlar om sjÀlar, andegemenskap och kÀnslor?

Vi kan inte veta, inte bevisa och inte motbevisa, bara ana och tro. 


..

SÄ hur tÀnker jag?

Hur placerar jag mej sjÀlv i relation till universums enorma vÀldighet?


..

Jag har en stark övertygelse om att livet Ă€r mycket meningsfyllt. Inte bara för mej, utan för allt och alla. 

Jag tĂ€nker, att oavsett de gigantiska perspektiven, sĂ„ Ă€r vi HÄR och NU. 

Vi har makt att genom vĂ„ra liv pĂ„verka vĂ€rlden till att bli en smula bĂ€ttre, eller en smula sĂ€mre. 

Vare sej vi fĂ„r en lĂ„ng eller kort livstid, oavsett vĂ„ra livsomstĂ€ndigheter, sĂ„ har vi alltid detta val. 

Med vĂ„ra handlingar, bilder, dans och musik, med vĂ„r vĂ€rme eller kyla, med vĂ„ra hĂ€nder eller vĂ„r hjĂ€rna, attityd eller ord, sĂ„ pĂ„verkar vi stĂ€ndigt vĂ„r omgivning i stort och smĂ„tt. 

Och eftersom jag tror pĂ„ att mitt liv har en mening, sĂ„ mĂ„ste jag ocksĂ„ tro pĂ„ att ditt liv har det, och att varje trĂ€d, hare, bĂ€ck och fĂ„gel har det. 

AlltsĂ„ Ă€r det viktigt hur jag med mitt liv pĂ„verkar ditt liv, och alla andras. 

Detta Ă€r motsatsen till att tro att allt Ă€r meningslöst. 

Och eftersom jag tycker det Ă€r roligare att leva i en meningsfylld vĂ€rld Ă€n i en vĂ€rld dĂ€r allt och alla lika gĂ€rna kan sjĂ€lvdö i sin meningslöshet, sĂ„ vĂ€ljer jag att tro pĂ„ det. 

SĂ„ jag hisnar av att försöka omfatta den Ă€ndlöshet som vĂ„r vĂ€rld rusar fram i, men krymper med vilje min horisont till vĂ„r vĂ€rlds hĂ€r och nu, och till min egen, pĂ„tagliga pĂ„verkansradie. 

Det Ă€r sĂ„ jag lever mitt liv i universum. 

Och det Ă€r sĂ„ jag finner styrka och mod. 

💛Mina vĂ€nner, carpe diem!

LÀnk till texten pÄ fb:

https://www.facebook.com/share/p/1Y9d31DV5i/?mibextid=wwXIfr