đHajjdi, vĂ€nner!
Jag har, som vÀl de flesta andra i dessa dagar, förfÀrats av den ondska som utspelas rakt framför vÄra ögon.
Gaza.
Ett folkmord pÄ grymmast tÀnkbara sÀtt.
Jag tycker mej höra spÀdbarnens hungerskrik i mitt eget huvud, och jag hör skriken mattas och slutligen övergÄ till ett lÄgmÀlt jÀmmer.
Och sedan⊠tystnad.
Det som pÄgÄr i Gaza Àr sÄ fruktansvÀrt att varken ord eller fantasi rÀcker till.
âŠ..
Och denna ondska sker för helt öppen ridÄ, med full insyn för hela vÀrlden att ta del av.
Den Àr fullstÀndigt oförblommerad, det verkar inte finnas nÄgon skam eller skuld alls.
Grymheterna urskuldas inte, utan försvaras och skyls bara med tunna, genomskinliga argument och lögner.
âŠ..
Och inte bara i Gaza.
Vi ser den pÄ mÄnga platser pÄ vÄr jord.
Haiti. Myanmar. UkrainaâŠ
Skoningslös vilja att plÄga och döda.
Och detta skrÀmmer mej mest av allt.
Ondska utan Änger.
Grymhet utan skam.
Ăgon som svarta brunnar av hat.
Eller ögon som kÀnslodöda stÄlsköldar.
Iskalla strukturer byggda pÄ absolut kÀnslolöshet.
Mordiska strukturer byggda pÄ flammande hat.
âŠ..
Inga spÀdbarn Àr födda onda.
Och jag tror inte pÄ ondska som en fristÄende makt, typ DjÀvulen.
Jag Àr övertygad om, att mÀnniskan i grunden Àr god.
SÄ var kommer dÄ allt detta onda ifrÄn?
Jag vet inte, jag förstÄr det inte.
Men jag anar.
Kanske har ondskan sin rot i rÀdsla?
RÀdsla har mÄnga ansikten, och kanske ondska Àr en del av dem?
Kanske djup rÀdsla kan förvrida en mÀnniska till att med hat stoppa nödtransporter med mat till Gazas svÀltande barn?
Kanske rÀdsla kan förmÄ mÀnniskor att stÀnga av alla kÀnslor och bli torterare eller till att plÄga försöksdjur?
âŠ..
Jag vet inte.
Jag förstÄr det inte.
Jag kÀnner bara fasa nÀr ondskan trÀder fram pÄ vÀrldens olika scener och skapar detta fruktansvÀrda lidande för mina medmÀnniskor. Liksom för allt levande.
Och skriken frÄn mina bröder och systrar nÄr mina öron frÄn avlÀgsna trakter, och deras plÄgor sargar min egen sjÀl.
Ondska drabbar inte bara dem som utsÀtts för grymheterna.
Den drabbar oss alla.
âŠ..
Jag kan inte bara se pÄ.
Jag kan inte lÄtsas inte förstÄ.
Jag kan inte lÄtsas att det inte angÄr mej.
Men om jag, liksom de flesta andra, gör det vi kan och orkar för att utmana ondskan, sÄ betyder det mycket.
Vi Àr tusenfalt fler hyggliga sjÀlar hÀr pÄ jorden Àn ondskans hantlangare, och Àven om min insats Àr mycket, mycket liten, sÄ Àr jag ÀndÄ med att göra det goda hÀr i vÀrlden mycket, mycket större.
đKram!
LĂ€nk till facebook, ifall du vill kommentera: