💛Hajjdi vänner!

Klockan är åtta på kvällen. I det lilla samhälle där jag bor, målar nu den låga solen husväggar och växtlighet med en tunn slöja av tungt gult. 

Allt är stilla. 

Ingen vind bringar löven i rörelse, inga ljud bryter tystnaden. 

Plötsligt bryts stillheten av knattret från några mopeder. 

Under någon minut visar ljudet på tonårsliv i denna solslöa augustiidyll, innan det åter tonar bort. 

Värmen tar sitt långsamma farväl av oss, vi levande varelser på denna nordliga utpost på jorden. 

…..

Snart kommer sommarens fåglar att återvända till sina varmare vinterhem. 

Snart kommer trädens löv att träda sin sista dans och lägga sej som ett värmande täcke över de små växternas rötter. 

Snart börjar kallare nätter famna allt levande liv, som bidar i väntan på frostens dödande kyss. 

Ja, snart är de alla döda, de som levt i buskar och träd, i blommor och gräs, förutom de som bonat sitt hem inför vintern, eller fallit i drömlös dvala i barkens sprickor eller i hemliga glipor i våra hus. 

Snart är denna sommar ett minne. Ett minne som sakta förvandlas till ett av många somrars eko i sinnet. 

En av alla de somrar som tillsammans skänkt gyllene glitter till min själ. 

…..

Tiden själv tar ifrån mej det mesta, glömskan äter som alltid detaljer ur mitt liv. 

Men långt där under mitt medvetna minne lever ändå någonting kvar. 

En jublande sång om att skönhet och godhet och kärlek finns. 

Ett kvillrande skratt som formats av glittrande vatten och fågelsång. 

Det är de svunna somrarnas gåva till mej. 

Till oss. 

💛Mina vänner, njut dessa sista skälvande veckor av sommarens givmilda tid!

💛Kram!

Länk till texten på facebook, ifall du vill kommentera:

https://www.facebook.com/share/19TrDAPMDj/?mibextid=wwXIfr