đHajjdi, vĂ€nner!
Idag vill jag berÀtta om en liten fadÀs i tonÄren.
Det var vÀldigt pinsamt dÄ, men blev sen till ett roande minne.
âŠ..
Det var sÄ hÀr, att jag var tillsammans med en kille, som inte hette Tommy, i flera Är. Vi har Àn idag pratat om hur mycket vi Àlskade varann pÄ den tiden. Vi var nÀstan alltid tillsammans, i skolan och pÄ fritiden.
En sommar var vi ÀndÄ Ätskilda ett par mÄnader.
Tommy hade sommarjobb med att klippa grÀsmattor för kommunen, och jag hade ett annat jobb ute pÄ en skÀrgÄrdsö.
Mitt jobb tog slut tvÄ dagar före hans, och jag for in till honom i stan.
Tommys förÀldrar och lillebror var ute i sommarstugan, mÄnga mil frÄn Göteborg.
De skulle bila hem dagen efter att Tommys jobb slutat, och han och jag skulle resa med tÄg till stugan.
SÄ vi skulle inte trÀffa hans familj förrÀn tvÄ veckor senare, nÀr skolorna började igen.
âŠ..
Vi var 16-17 Är ungefÀr, Tommy och jag, och vi fick en nyfiken idé.
Tommy skolkade sin sista dag pÄ jobbet, han pÄstod sej vara sjuk. Sedan gick vi till affÀren nÀr den öppnade, och köpte oss en falukorvsring.
Och sen knyckte vi en flaska brÀnnvin i barskÄpet.
Det kÀndes spÀnnande att bryta mot alla regler sÄ hÀr, sÀrskilt för Tommy.
Han kom frĂ„n en âfin familjâ, med familjevapnet pĂ„ silverbesticken.
Vi slog oss ner vid köksbordet med vĂ„r âdekis-frukostâ, och upptĂ€ckte att brĂ€nnvin var jĂ€tteĂ€ckligt.
âHur sjutton klarar alkisar av en sĂ„n hĂ€r frukostâ, undrade vi.
Men falukorven var god.
âŠ..
NÀr vi var less pÄ att leka alkisar, ganska misslyckade i den rollen, sÄ lÀmnade vi korv och sprit pÄ köksbordet, och gick upp pÄ andra vÄningen, dÀr Tommys rum lÄg.
Och dÀr fortsatte vi vÄrt utforskande av dekadensens möjligheter.
Till jÀttehög musik lÀt vi tonÄrsglöden flamma upp till njutning och passion.
âŠ..
Under tiden hade nattens ovÀder övergÄtt till en dag med tungt regn vid sommarstugan.
Tommys familj beslöt att fara hem en dag tidigare.
NÀr de kom fram och in i köket fann de till sin hÀpnad en bit falukorv, en öppnad men nÀstan orörd brÀnnvinsflaska, en kniv och tvÄ halvfulla snapsglas pÄ bordet.
Musiken dÄnade frÄn vÄningen ovanför.
âŠ..
Eftersom de visste att Tommy jobbade sin sista dag, sÄ antog de att han glömt musiken pÄ.
Och eftersom de bar en massa vÀskor som skulle upp till sovrummen, sÄ hann de inte tÀnka sÄ mycket.
De gick upp, och skulle gÄ igenom Tommys genomgÄngsrum för att stÀnga av musiken.
SÄ plötsligt stod mamma, pappa och 13-Ärige lillebror i dörren.
Tommy och jag tittade upp.
Fem chockade mÀnniskor stirrade pÄ varann.
âŠ..
Tommy fann sej först. Han lÄg ovanpÄ mej, och det första som for genom skallen var att han skolkat frÄn jobbet.
SÄ han vred pÄ huvudet, och klÀmde ur sej, med rösten pipig av nervositet:
âJAG HAR ONT I MAGENâ.
Hans mor kom till liv igen av detta tillkÀnnagivande, och sa med spetsig röst:
âThomas, jag förvĂ€ntar mej att se dej i köket om en kvart!â
SĂ„ gick de dĂ€rifrĂ„n, och huset vibrerade av massiv tystnadâŠ
âŠ..
Tommy och jag övervÀgde allvarligt att knyta samman lakan och rymma fÀltet. Men det var en garagenedfart under fönstret, sÄ det var för högt.
IstÀllet gick vi ner till köket.
DÀr fann vi en iskallt upprörd mor, en nyfiken 13-Äring och en far som förtvivlat försökte hÄlla masken.
Han hade nog plÀderat till vÄrt förvar, för vi fick ingen straffpredikan av den upprörda modern, bara en strÀng order om att rensa jordgubbslandet, och INTE visa oss innan det var klart.
âŠ..
Av denna lilla sedelĂ€rande historia, mina vĂ€nner, kan vi lĂ€ra att aldrig lita pĂ„ att det blir som man tĂ€nkt. SĂ€rskilt inte nĂ€r man ska göra nĂ„t fuffensđ.
đKram!
HÀr Àr lÀnken till texten pÄ facebook, ifall du vill kommentera:
https://www.facebook.com/share/p/1Adrdb1hpS/?mibextid=wwXIfr