🌟EN FANTASI  2. 

Milano, 2052.10.16

Rapport till Regionledning Europa, frĂ„n tidsresenĂ€r 846.32 Piriotto. 

Ärade Signora Coordinatrice!

Rapporten gĂ€ller en resa till kommande region Trippelberg, belĂ€gen i nuvarande norra halvan av delregion Italia, Ă„r 3056. 

 

DĂ€r samtalade jag med en Aiora av Lundadal, och i enlighet med gĂ€ngse kutym uttrycker jag mej konsekvent i preteritum, dĂ„ allt skedde i min personliga dĂ„tid. 


..

  • OMGIVNING. 

Byn Lundadal var mycket vacker. 

Det var en by med c:a 3000 invĂ„nare. I ett ekonomiskt och socialt kluster mellan c:a 100 byar till. De utgjorde tillsammans med huvudorten Staden region Trippelberg. 

Bebyggelsen bestod mestadels av tvĂ„vĂ„ningsbyggnader i olika jordfĂ€rger. Byggmaterialet utgjordes av fernissad lera, trĂ€,sten och tegel. De flesta hus hade butiker och verkstĂ€der i gatuplanet. 

Mellan de tvĂ„ smala huvudgatorna lĂ„g byns odlingar, ordnade som en stor park, med mĂ„nga gĂ„ngstigar och parkbĂ€nkar. 

Under alla de skuggande frukttrĂ€den var det mycket vackert med mĂ„nga odlingssĂ€ngar, dĂ€r alla sorters grönsaker stod att finna. 

Dessa ramades i sin tur in av en mĂ„ngfald bĂ€rbuskar och mĂ€ngder av örter och fĂ€rggranna blommor, som gav kryddor, skönhet och lĂ€kedom till hela byn. 


..

  • LÖNER OCH BESKATTNING. 

Alla vĂ€rldens invĂ„nare betalade 5% skatt av sin löneinkomst, och dessutom 50% av övrig inkomst,  till Globala Föreningen (GF). 

En snickare, som exempel, hade sin lön som snickare, men gjorde kanske roliga smĂ„ trĂ€figurer pĂ„ sin fritid. 

Eventuella inkomster pĂ„ detta beskattades dĂ„ med 50%. 

Alla fick lön, oavsett Ă„lder och arbetsförmĂ„ga. Den betalades ut av regionledningen, som ocksĂ„ bestĂ€mde den individuella lönen för var och en, och avgjorde grĂ€nsfall vad gĂ€llde övriga inkomster, dock alltid efter samrĂ„d med byrĂ„den. 

Lönen avspeglade faran för skador i arbetet eller tyngden av ansvar, och de mest vĂ€lbetalda vĂ€rldsmedborgarna hade ungefĂ€r Ă„tta gĂ„nger sĂ„ hög lön som de sĂ€mst betalda. 


..

  • STADEN. 

Varje by klarade sjĂ€lv av nĂ€stan hela basbehovet för invĂ„narna. Men de var sjĂ€lva för smĂ„ för att tĂ€cka allt, och dessutom möta alla individuella önskemĂ„l. 

DĂ€rför fanns Staden i varje region. 

Den servade invĂ„narna med mer avancerad utbildning, upp till och med universitetsnivĂ„. 

DĂ€r fanns ocksĂ„ sjukhus, tandvĂ„rd, en del tillverkningsindustrier och fabriker, kulturevanemang, konstutbildningar etcetera. 

GF hjĂ€lpte till med bĂ„de kunskaper och ekonomi i större projekt. 

Universitetsstudier och forskning gick ju till exempel inte att tillhandahĂ„lla inom alla omrĂ„den  i varje Stad. 

Det samma gĂ€llde för stĂ„lverk, jĂ€rnvĂ€gsbyggen, vĂ€gnĂ€t, biltillverkning, textil, papperstillverkning med mera. 

GF var dĂ€rför med att bĂ„de besluta om och planera var sĂ„dana stora satsningar skulle göras. 

Dock alltid i samrĂ„d med byrĂ„dsförsamlingen och regionen. 

I Staden kunde man ocksĂ„ köpa mer udda ting, ofta frĂ„n mycket avlĂ€gsna regioner. 

DĂ€r fanns konst, mattor, exotiska kryddor, smycken och klĂ€der, symaskiner, cyklar, verktyg och annat som inte sĂ„ldes i byarna. 


..

  • FORTSKAFFNINGSMEDEL. 

MĂ€nniskornas fortskaffningsmedel var av mĂ„ngahanda slag, vilka kompletterade varandra pĂ„ ett smidigt sĂ€tt. 

Att ta sej fram till fots i byarna och i deras nĂ€rhet var emellertid det klart dominerande sĂ€ttet att förflytta sej. 

DĂ€r fanns mĂ„nga sorters cyklar, ofta med en smĂ€rre lastkapacitet framtill, baktill eller bĂ„dadera. 

Trehjuliga cykeltaxin, sparkcyklar, tandemcyklar och vĂ€xelcyklar var vanliga, tillsammans med det vi beskriver som vanliga cyklar. 

 Alla bilar hade solceller pĂ„ taken, och lagringsbatterier i chassit. De anvĂ€ndes mestadels till fĂ€rder mellan byarna och till Staden. 

I varje Stad fanns sedan ett jĂ€rnvĂ€gsnĂ€t som förband alla StĂ€der pĂ„ kontinenten. Dessa drevs med vindkraft och solcellstorn, som skapade de relativt smĂ„ mĂ€ngder elektricitet som deras civilisation behövde. 

Deras elproduktion var dessutom oerhört mycket effektivare Ă€n vĂ„r, och de störde inte heller miljön. 

Mellan kontinenterna gick snabba segelskutor och stora skepp, dĂ€r seglen pĂ„ alla fartyg styrdes av datorer, vilka drevs av bĂ„tarnas egen vattenkraft och vindkraft. 

Dessutom hade alla fartyg en stark motorkapacitet, vilken anvĂ€ndes mycket sparsamt, för att hĂ„lla batterierna fyllda. 


..

  • MAKTFÖRDELNING. 

Vad gĂ€ller maktfördelningen, sĂ„ var alla mĂ€nniskor involverade i sina byrĂ„d. 

Och alla vĂ€rldens byar gick till allmĂ€nna val pĂ„ samma dag vart tredje Ă„r, för att vĂ€lja var sina tvĂ„ representanter till byrĂ„dförsamlingarna. 

DĂ€rifrĂ„n valdes sedan tio representanter till 

Regionledningen. 

OcksĂ„ detta gjordes samtidigt i alla vĂ€rldens 8.671 regioner. 

Samtidigheten motverkade tendenser rill korruption och politisk taktik. 

FrĂ„n varje region valdes sedan tvĂ„ personer till GF:s Generalförsamling, dĂ€r de sedan ingick i Delförsamlingarna, som specialiserat sej pĂ„ olika omrĂ„den. 

Varje Delförsamling valde sedan en person som representant i Samordningstyrelsen, vilken inte hade nĂ„gon politisk makt alls. 

Denna styrelse brukade bestĂ„ av c:a 100 personer. 

De skötte kommunikationsvĂ€garna mellan de olika Delförsamlingarna, arrangerade arbetsgrupper och höll i de stora samverkansdagarna. 

Det kunde verka krĂ„ngligt, pĂ„pekade Aiora, men försĂ€krade att systemet var smidigt pĂ„ alla nivĂ„er, och nĂ€stan alltid resulterade i kloka beslut som de flesta var nöjda med, och vilka alla Ă„tminstone accepterade. 


..

  • FINANSYSTEMET. 

Jag ville gĂ€rna ha ett förtydligande angĂ„ende pengasystemet. 

Eftersom det vore vĂ€ldigt opraktiskt om skomakaren med en trasig cykel skulle vara tvungen att hitta en cykelreparatör som ville ha ett par skor, för att fĂ„ cykeln lagad, sĂ„ hade de mynt, som gĂ€llde samma för alla, överallt pĂ„ hela planeten. 

Mynten hette Penning, efter nĂ„t urĂ„ldrigt sprĂ„k. 

En Penning var samma sak som tio Drakar, och en Drakar var tio Centingar.

Aiora hade en lön pĂ„ tolv Penning i mĂ„naden som universitetslĂ€rare, och hennes partner, som var rörmokerska, tjĂ€nade elva Penning och nio Drakar. 

Det var tydligen ganska normala inkomster.

Om de ville anvĂ€nda en större summa Ă€n vad de kunde spara ihop pĂ„ den tid de ville, sĂ„ kunde de lĂ„na det de behövde av Regionbanken. 

DÄ kom de överens med banken om vad de skulle betala i mÄnaden, och alla lÄn kostade en Penning om Äret.


..

Aiora hade lĂ€st om vĂ„r tid, som de kallade ”Förstörelsens Tid”, och hon hade naturligtvis mĂ„nga frĂ„gor. 

NĂ€r jag berĂ€ttade om hur rĂ€dda och oroliga mĂ€nniskorna Ă€r nu, och hur lidandet pĂ„ jorden Ă€r oerhört med alla dessa klimatorsakade katastrofer, sĂ„ ville hon lĂ€mna ett meddelande. 





  • EN HÄLSNING TILL JORDEN. 

        KĂ€ra förfĂ€der och förmödrar!

Efter er tid gick vi in i en era av Ă„teruppbyggnad över hela planeten. 

Vi lÀrde oss att reparera trasiga ekosystem, att leva i symbios med naturen och att undvika alla de misstag som ni gjorde.

Nu, i vÄr tid, Àr planeten Äter frodig och vacker, ingen svÀlter och ingen fryser, och alla samarbetar i stÀllet för att konkurrera med varann.

Haven Ă€r mycket större Ă€n de var pĂ„ er tid, och fyllda med fisk istĂ€llet för plast (vad TÄNKTE ni pĂ„?). 

Luften Àr ren igen och vi anvÀnder vÄra hÀnder och hjÀrnor till att göra livet bÀttre och allt mer upplyst, pÄ ett klokt sÀtt.

Ni  behöver inte vara rĂ€dda för arternas (och vĂ„r egen) undergĂ„ng, men de goda krafterna i er tid gör Ă€ndĂ„ mycket nytta, vilken underlĂ€ttar för kommande generationers arbete.

Och, viktigast av allt, ni kommer att finna att det Àr i naturen sjÀlv som ni finner de bÀsta lÀromedlen och den vackraste visdomen!

Och till sist önskar jag er att ni inte ska fara alltför illa i ert tidevarv!


..

  • PERSONLIGT INTRYCK. 

Slutligen, Ärade Signora Coordinatrice, vill jag tillĂ€gga mitt allmĂ€nna intryck av denna vistelse i framtiden. 

Den gav mej mycket hopp, och om Aiora av Lundadal var en typisk representant för sin samtid, sĂ„ Ă€r denna framtida mĂ€nsklighet oerhört mycket klokare, vĂ€nligare och betydligt mer sympatisk Ă€n vĂ„r tids mĂ€nniskor. 

Om inte plikten sagt annorlunda, hade jag med glÀdje stannat kvar!

 

       VĂ€nligen

            /846.32 Piriotto/

Om du vill kommentera, sÄ kan du göra det pÄ Facebook. HÀr Àr en lÀnk till samma text dÀr:

https://www.facebook.com/share/p/1H94e5u1my/?mibextid=wwXIfr